Bokens inehåll i korthet

Kultursidorna är varvade med tjugosex recept på våra mejeriprodukter. Allt utgår från den fantastiska getmjölken och de klassiska ostsorterna; färskost, halvfärskost, mjukost, hårdost, ädelost, caprinost och mese.

I slutet av boken följer också en liten presentation av gårdens mejeriprodukter.

Flicka med getter

Figurin från spanska Lladro

Recept skapade till gårdens hantverksmässiga mejeriprodukter

En presentation av våra egna varumärkesskyddade mejeriprodukter

Får är får och get är get

Får och getter
Får och getter härstammar från områden kring Zagrosbergen i dagens Turkiet,
Iran och Irak. Bägge arter är bovider och är mycket morfologiskt lika men de är
genetiskt olika där får har 54 kromosomer och getter har 60 kromosomer samt
att de tillhör olika släkten; ovis och capra. Utifrån studier är det troligt att geten
domesticeras redan för 10 000 år sedan medan spår efter domesticerade får
dateras till ungefär 9000 år sedan.

Moderna får och getter

Att tänka på är också att geten är ett livligare djur än fåret vilket innebär att geten oftast behöver betydligt mer energi än fåret. Utöver energibehovet finns också behov av tillskott av protein,vitaminer och mineraler. På betet äter geten samma vallgräs
som fåren. Till skillnad från fåren gillar getter även att äta löv, trädris, bark och barr.

Getter är egensinniga djur som är svåra att tvinga till lydnad. De ogillar att bli
bundna men är lätta att locka tillbaka om de smitit ur en inhägnad. Bockarna har ett mycket utpräglat revirbeteende och märker ut det genom att gnugga sitt huvud mot getter i sin flock och mot trädstammar med mera. Revirbeteendet är särskilt utpräglat vid brunstperioden.
Utöver att vara sällskapliga och nyfikna är de också lättlärda. Det är ingen
utmaning att lära en get att hoppa upp på ett bord för att underlätta mjölkningen men det innebär också att de inte har svårt för att lära sig att hoppa över stängslet till hägnet om de är missnöjda med betet vilket man måste ha i åtanke när man sätter upp stängsel.

Hantering

Före kristen tid är fåret helt obefintligt i nordisk ikonografi. Getterna däremot förekommer på bildstenar, som tidigare nämnts, men återfinns även i andra former.

I Norge har man funnit två getter i brons med vad som tolkas vara kvinnliga ornament och på ett guldhorn, upptäckt i Danmark och daterad till romersk tid, återfinns en avbildad get.

Får har knappt någon betydelse alls i nordisk mytologi. De blir aldrig namngivna
och nämns mycket sällan.

Med kristendomens införande förlorar geten sin ställning i människors idévärld.

Om geten hade ett högt värde i de förkristna människornas idévärld så skiftar
det våldsamt till att geten har ett betydligt mindre värde hos kristna människor.

Även in i modern tid har geten starkt varit förknippad med fattigdom och även
idag kan vi höra benämningar som 'geten är den fattiges ko'.

Saxat ur: Magisteruppsats i arkeologi med osteologisk inriktning Författare: Hannes Theorell.

Länk till hela magisteruppsatsen: Får är får och get är get